![\"Piano,](\"http:\/\/staffansandstrom.se\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/Vasterasslott.jpg\")
<\/a>Fredagen den 11 mars var en intressant dag f\u00f6r pianoklassen vid Kammarmusikprogrammet vid M\u00e4lardalens h\u00f6gskola: f\u00f6rst hade vi g\u00e4stbes\u00f6k av lektor Lena Johnson fr\u00e5n \u00d6rebro Universitet och sedan gick vi allihopa p\u00e5 pianorecital med Olli Mustonen i V\u00e4ster\u00e5s Konserthus!<\/strong><\/p>\n Lena och jag \u00e4r gamla v\u00e4nner sedan tiden p\u00e5 Kungliga Musikh\u00f6gskolan d\u00e5 vi b\u00e5da studerade f\u00f6r Esther Bodin-Karpe. Lenas bes\u00f6k hos oss p\u00e5 V\u00e4ster\u00e5s slott den h\u00e4r g\u00e5ngen var till st\u00f6rsta delen f\u00f6ranlett av att en av mina sista\u00e5rsstudenter ska ut och s\u00f6ka vidare till masterutbildning och beh\u00f6vde f\u00e5 en extra inspirationskick! Programmet som Lena fick arbeta med var 1:a satsen ur Beethovens op.110, Tr\u00e4dg\u00e5rdar i regn ur Estampes av Debussy, Scarlatti Sonat i C-dur K.159, Chopins h-moll Scherzo och tills sist en Lieder ohne worte av Mendelssohn som \u00e5rets obligatoriska stycke till Kungliga Musikh\u00f6gskolan i Stockholm. Det var verkligen fantastiskt roligt och givande att f\u00e5 h\u00f6ra Lenas undervisning, vi har bara k\u00e4nt varandra som musiker men jag var i princip 100% s\u00e4ker p\u00e5 att Lenas pedagogik skulle vara p\u00e5 samma niv\u00e5 som hennes musicerande.<\/p>\n Efter masterclassen hade vi lagt det s\u00e5 att vi tillsammans kunde g\u00e5 p\u00e5 Olli Mustonens solokonsert i V\u00e4ster\u00e5s Konserthus. \u00c4ven om det ofta \u00e4r v\u00e4ldigt bra konserter p\u00e5 konserthuset s\u00e5 k\u00e4ndes det otroligt exklusivt att f\u00e5 h\u00f6ra en s\u00e5dan v\u00e4rldsartist p\u00e5 s\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll i s\u00e5dan intim och lokal milj\u00f6. Mustonen bj\u00f6d p\u00e5 ett mycket fint program: f\u00f6rst Tjajkovskijs op.39, 24 s\u00e4llan spelade sm\u00e5stycken som bakom titeln Album for the Young g\u00f6mde musik som p\u00e5minde b\u00e5de om Schumanns Album f\u00fcr die Jugend och samma tons\u00e4ttares Carnaval, Tjajkovskij har sj\u00e4lv i manuskriptet i titeln tillagt \u201defter Schumann\u201d. Sedan f\u00f6ljde sex stycken Chopin-mazurkor och efter pausen kom ett verk som ankn\u00f6t till hur konserten b\u00f6rjade: Sjtjedrins Notebook for Young People som best\u00e5r av 15 sm\u00e5stycken, och som avslutning p\u00e5 hela konserten Prokofievs sjunde sonat.<\/p>\n Det var l\u00e4nge sedan jag h\u00f6rde Olli Mustonen live (Brahms f\u00f6rsta pianokonsert tillsammans med Radiosymfonikerna n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 90-talet), men nu liksom d\u00e5 gick jag fr\u00e5n konserten helt omtumlad. Mustonen m\u00e5ste vara en av de absolut mest originella pianisterna som \u00e4r verksamma nu, och tillsammans med Glenn Gould kanske en av de mest unika genom tiderna. Det som kanske chockerade mest var hans klang- och pedalbehandling: ist\u00e4llet f\u00f6r att jobba med relativt mjuka och plastiska klangf\u00e4rger s\u00e5 anv\u00e4nde han dels ytterst metallisk klang men ocks\u00e5, och ofta samtidigt, ytterst subtila pianissimoklanger som kanske kan beskrivas som flyktiga gaser. Det traditionella pedalbruket med att ackorden ska klinga \u201drent\u201d var som bortsopat, vi befann oss ist\u00e4llet i Mustonens egen harmoniska v\u00e4rld d\u00e4r ackord sv\u00e4vade runt och blandades med varandra p\u00e5 helt nya premisser. Det tog ett tag innan \u00f6rat vande sig , och vi var flera som efter konserten hade k\u00e4nslan av att han tr\u00f6ttnat p\u00e5 det ordin\u00e4ra pianot och ist\u00e4llet uppfunnit ett nytt instrument fast han fortfarande anv\u00e4nde sig av pianot. Chopin kanske var det som k\u00e4ndes sv\u00e5rast att ta till sig, men i de \u00f6vriga verken och d\u00e5 s\u00e4rskilt Prokofjev var upplevelsen fantastisk.<\/p>\n Det \u00e4r inte ofta man g\u00e5r fr\u00e5n en konsert och f\u00e5r s\u00e5dan lust att prova att utforska nya dimensioner inom sitt instrument och i musiken!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"